en kristens bekännelser

I DN idag (http://www.dn.se/opinion/debatt/darfor-ar-det-viktigt-med-ett-sekulart-samhalle-1.894620) skriver tolv kända svenskar under på att alla tjänar på ett sekulärt samhälle. De skriver bland annat: "Det sekulära samhället uppmuntrar till kritik av alla idésystem på lika villkor, oavsett om ideologierna betecknas som politiska, filosofiska eller religiösa. Ingen ideologisk grupp ska ha rätt att undgå kritik eller att slippa stå till svars genom att hänvisa till religionsfriheten."  Det håller jag med om. Lite längre ner i artikeln påpekar de dock att därför bör alla värderingar och handlingar som kan sammankopplas med religion (omskärelse, abortkritik, negativ inställning till stamcellsforskning och organdonation, nej till utlevd homosexualitet...) förbjudas. Vart tog diskussionen vägen? 

I viss mån tycker jag att de slår in öppna dörrar. Sverige har den mest liberala abortlagstiftningen i världen. Vi som är kritiska till abort finns, men är få. Det gäller för övrigt för de flesta sådana frågor. De säger i och för sig att deras största missionfält är resten av världen där dessa dåliga åsikter är mer utbredda. Artikelförfattarna skriver:"Mot dessa religiösa krafter som vill vrida tiden tillbaka, står humanismens mål att återupprätta människan som myndig varelse med förmåga att ta ansvar för sitt eget liv och bygga en etik med utgångspunkt i förnuft, medkänsla och demokratiska principer." Jaha, så man får tro hur man vill bara man tror på vårt sätt? Jag blir väldigt irriterad på sådant här. Har inte jag som religiös som mål att bli en myndig varelse med förmåga att ta ansvar för mitt eget liv och bygga en etik med utgångspunkt i förnuft, medkänsla och demokratiska principer? Att tro att kristna skulle få ett brev på posten med färdiga värderingar som man sedan bara accepterar är att ringakta kristendomen och också alla kristna. Jag frågar mig varje dag vad jag egentligen tycker och varför. Att jag frågar andra om vad de tycker och också frågar Gud vad han tycker är en annan sak, som inte heller är konstig. De kan väl ändå inte begära att man ska utforma sina värderingar utan påverkan? I sådana fall kan jag meddela att det vore önskvärt men omöjligt. Att beskriva religiösa människor som bakåtsträvande och mindre tänkande är i alla fall fruktansvärt oförskämt. 

Jag hävdar att det är lika bra att Sverige mer och mer blir ett sekulärt samhälle därför att det är så få som tror. Det är bättre om folk vågar ta ställning och slutar slentriangå i kyrkan på julnatten. Jag vill absolut inte ha ett sekulärt samhälle därför att de ateistiska värderingarna skulle vara så mycket bättre och jag säger inte att jag inte vill ha en förändring. Ingenting skulle göra mig gladare än om fler i Sverige blev kristna.